Pappalängt

Årsdagen sedan pappa dog startade om sorgearbetet hos mig. Vi (mamma, alla vi barn + de barnbarn som kunde) gick på graven på förmiddagen. Vi tände ljus och jag sjöng "Jag lyfter ögat mot himmelen". Det var starkt och längtan efter pappa gick nästan att ta på. Jag saknar honom så otroligt mycket! Han skulle verkligen ha njutit av att se syskonskapets kärlek här hos oss. Nu har jag två vänner som har allvarligt sjuka föräldrar och jag önskar så innerligt att de får behålla sina länge än!