Ostkaka...

Ostkaka på lchf-vis, med grädde och hallon. Oj, oj, gott, gott!

4 * gott att leva.

1. En rolig dag på jobbet med glada, engagerade och flitiga elever. Det går inte en dag på jobbet utan att jag får skratta rejält och alltsom oftast får jag också känna mig behövd och viktig för andra människor. Det är härligt!

2. Också hemma är det harmoniskt nu. En solskenshistoria:
Isak kommer in i barnens rum där Allis grejar på.
-Heeeej Alli! Va jööööl du?
- Hej söta lillebror! Jag lagar frukost. Är du hungrig?
- Isa äl lättehunnlig.
- Jag gör pizza till dig.
- Taaatt! Ja älska dig, Alli!
- Jag älskar dig, Isak!
Sen åt de osynlig pizza och lekte med bilar en lång stund.

3. Middagsmaten! Ostbrödet i Skaldemans "GI-noll" som pizzabotten, fylld med kolhydratsnål tomatsås, salami, oliver, färsk basilika och rikligt med riven ost. Slurp vad gott det var! Barnen fick skinka och ananas på sina och det var en försvinnande åtgång.

4. Vänner. Som stöttar och skojar, lyssnar och skickar omtanke. TACK!

Minnen

Jag lyfter ögat mot himmelen och knäpper hop mina händer.

Du käre Far som är barnens vän, till dig min tanke jag vänder.

Ett novemberfika hemma hos oss, 2006. Morfar och Allis. Inte anade jag då att vi hade så kort tid kvar tillsammans, jag och min pappa. Jag tycker så mycket om den här bilden för den visar verkligen pappa precis som han var: redo att brista ut i ett stort, härligt skratt!

Helgen har ägnats åt att minnas pappa. Hans grav är så fin och där har brunnit flera ljus, hela helgen. På fredagkväll var jag på en utegudstjänst på kyrkogården där han ligger. Frosten hade klätt allting i gnistrande vitt och det var 5 grader kallt. De hade tänt massor av maschaller och satt ut bänkar. Prästen och kantorn läste så vackra ord och vi sjöng Blott en dag, Tryggare kan ingen vara och Bred dina vida vingar, samtliga pappas favoritpsalmer. Jag grät dock oavbrutet och kunde inte ta en enda ton! Förlösande tårar - jag kände mig lugn och varm om hjärtat när jag gick hem.

På lördag kom mamma hit och alla som kunde följde med till graven. Sen gick vi till kyrkan för minnesgudstjänst. Vi var många som var där för pappas skull och det kändes bra. Mamma blev väl omhändertagen. Efter kyrkan gick vi och mamma hem till oss och åt middag. Sen såg vi på gamla bilder och videoklipp med pappa och gladdes åt att vi fått ha en sån underbar pappa och make. Mamma sov här och det var så mysigt!

Tack för allt gott du mig ständigt ger, att känna, älska och äga.

Tack käre Far för så mycket mer, än jag kan tänka och säga.

Mycket gladare!

Idag har jag skrattat så tårarna rann och käkarna krampade! Jag och min kollega M. hälsade på hos kollegorna på Bygg och det blev så roligt, så roligt! Vad var det jag sa?!

Farmor och farfar hade hämtat Allis och Isak på förskolan eftersom både jag och Peter jobbade sent. Det hade gått bra, även om Allis haft lätt till tårar under eftermiddagen. Hon var känslig under kvällen också, hoppas bara att hon inte håller på att bli sjuk eller så.

Resten av veckan är jag ledig! Oh, så skönt! Vi ska bara njuta och ta dagen som den kommer. Det var länge sedan vi träffade mamma, så i morgon tänkte jag åka dit. Allhelgonahelgen är ju i antågande och på söndag ska vi gå i kyrkan och minnas pappa. Mamma har det svårt nu och jag önskar så innerligt att jag kunde bära en del av hennes smärta.

Gnällallergi...

På förekommen anledning: Det kan vara svårt att göra människor nöjda. Anordnas det utbildningsgrupper över skolgränserna skulle man ha hållt sig inom skolan och vice versa. Jag känner mig så less på folk som bara klagar ;) Så därför gnäller jag av mig lite här: gnäll, stånk, pust, stön, ÅÅH!, blä och daaaa. Så. Gjort. I morgon ska jag vara gladare.

Köksö

Nu är vi på G i köket! I helgen har köksön tagit form och det känns jättebra. Nu ska bänkskivan på och sedan är det bara att börja flytta in. Sen är det bara de befintliga underskåparna som ska flyttas, fler bänkskivor som ska bytas, golv som ska läggas, taket ska målas och på väggarna ska det rivas tapeter, spacklas och tapetseras, armaturerna ska monteras och Billyhyllorna placeras och det ska listas runt bardisken.... JA, det är i princip klart ;)

Sömnforskning!

Under den senaste veckan har media rapporterat om en ny sömnstudie som visar hur viktig små barns sömn är och att regelbundenheten är a och o. Jag kan bara bekräfta...

Jag har varit på tre Sova-hela-natten-kurser hos Anna Wahlgren och själv hjälpt till att kura ett antal barn. Där har jag sett de mest makalösa förändringar. På dessa fyra nätter som kuren pågår får glåmiga ögon liv och bleka kinder ny färg - BÅDE på barn och vuxna. Barnen genomgår en metamorfos när de äntligen får sova och mammorna gråter av lättnad.

Allis och Isak är verkligen säkra sovare. Deras "sovresa" följer i stort sett Barnabokens rekommendationer, även om Isak är en tröttmössa som sover fler timmar. När de var nyfödda sov de som de ville och vi njöt smekmånad och snusade på varandra. Sen började vi sakta och varsamt försöka förlänga vakenpassen och sovpassen. MYCKET mat och trevlig vakentid! Vi förde anteckningar om hur de åt och sov för att vi två månaders ålder kunna införa ett schema, med 12 timmars nattsömn, med ett nattmål, och tre-fyra tupplurar på dagen. Vid dryga fyra månader har vi vagnat bort det sista nattmålet och därmed haft 12 timmars sammanhängande nattvila. Många tycker att det låter som en saga, men det är sant. Därefter har de sovit sina 12 timmars nätter. När det börjar krångla (antingen att det tar länge att somna på kvällen eller att liten börjar vakna för tidigt på morgonen) är det förmodligen dax att plocka bort lite sömn under dagen.

Det är ett härligt liv, för både stora och små. Jag tycker att det talas alldeles för lite om glädjen med små barn.