onsdag 6 oktober 2010

Så god!



Idag har vi ätit en LCHF-vardagsfavorit som jag hittat i en gammal Vår kokbok. Det är inte så dumt att titta i den typen av kokböcker när man söker LCHF-inspiration, eftersom det var innan vi blev alldeles fettskrämda. Gör så här: lägg några smörklickar i en långpanna, klipp över två paket bacon och stek i ugnen, 225 grader, tills det bubblar ordentligt. Blanda under tiden ihop en burk Campbells redda champinjonsoppa, eller gör en egen svampstuvning, med 12 ägg, en gräddskvätt, persilja och gräslök. Häll i långpannan och strö över riven ost. Grädda ca 20 minuter. Smaskens!

tisdag 5 oktober 2010

Tillbaka...



... till LCHF. Och det är så skönt! En del tycker synd om oss för att vi inte äter socker, men då måste jag få citera en god vän:

"Man hittar alla möjliga undanflykter och värjer sig med att "det blir ju så tråkigt"! Vad är det som är tråkigt? Jo, det ska jag säga; det som är tråkigt är att vräka i sig godis eller glass eller fika tills man mår illa, man får hjärtklappning och ont i magen och kan inte sova och alla kläder blir för små i ett nafs, det är riktigt, riktigt tråkigt!

Men att känna sig pigg och glad och ha lust att göra roliga saker och röra på sig och känna att man mår bra och kläderna sitter skönt på kroppen, det är roligt det!!!

Punkt slut, päronkrut!!!"


Jag kunde inte ha uttryckt det bättre själv! Nu: House

måndag 4 oktober 2010

Serieseger!



Bilden är visserligen från DM-vinsten men ikväll blev det klart! Älvsbyns flickor-97 vann sin serie! Och detta i konkurrens med lag som är ett år äldre ;) I dagens match hade de INGEN avbytare på grund av skador och sjukdomar men de kämpade på och vann till SLUT med 1-0. Det är bara att ta av sig hatten och tacka tjejerna för en toppensäsong. Nu är det bara att ställa in sig på svettiga sporthallar istället för blåsiga fotbollsplaner!

Stig har slagit till med sin första 12-timmarsnatt utan mat! Han är ju inte ens två månader!

Isak är piggare och har inte klagat på örat alls idag. Vi tar en dag till hemma i morgon - mysigt!

söndag 3 oktober 2010

Brev från Allis



Efter bloggtorka kommer bloggregn! Tre inlägg på samma dag! Ville bara dela med mig av det här brevet som Allis skrivit till mig på förskolan. Hon sprang mot mig, kramades hårt och sa att hon saknat mig så JÄTTEMYCKET att hon skrivit ett brev. Jag förväntade mig hjärtan och kärlek... Lite svårt att läsa på bilen kanske, men det står: "Mamma, jag vill att vi ska göra som jag vill." ;)

Härlig helg




Härlig och hyfsat händelserik. Så skulle man kunna sammanfatta helgen!

På fredagkväll kom Ingela och Anita hit och surrade bort några timmar. Mycket trevligt initiativ av I, det gör vi om!

På lördag var vi på gospelkonsert med Veronicas kör Rejoice. Vilket drag och vilken glädje! Tack för en fin kväll!

Isak fick ONT i örat på lördagkväll. Vi fick ge honom växlande Ipren och Alvedon och efter tre på natten sov han okej. Idag har han varit förkyld men inte haft ont i örat - skönt!

Handboll i Norrfjärden idag. Fyra matcher och fyra vinster! Tyvärr också en bruten fot på en i laget. Stackars, stackars Anna!

Nu väntar en vecka med förberedelser inför dopet på lördag. Här ska Stig döpas:

http://www.storforsen.com/bilder/#0.3

Den goda sömnen



Ifall någon har missat det så är vi inspirerade av Barnaboken när det gäller barnavård och fostran.

För Stigs del så innebär det ett ljuvligt liv. Han vaknar eller väcks klockan åtta på morgonen. Då får han äta så mycket han överhuvudtaget orkar, och titta på när jag käkar frukost och gör mig i ordning. Vi hinner också med att verkligen mötas, bara han och jag. De leenden och vackra gurglingar han delar ut gör en verkligen knäsvag! Halv 10 kläs han på och läggs i vagnen ute för att sova morgonpromenad. Tanken är att jag ska gå nästan hela luren, 1,5 timme, men i verkligheten blir det snarare en dryg halvtimme ;) Vi hämtar bilen på Peters jobb och åker och hämtar Allis och Isak på förskolan.

När vi kommer hem är klockan 11 och det är dags för lunch. Stig äter först och sedan vi andra. Stig behöver verkligen inte sakna underhållning med två så fina syskon! De sjunger och dansar för honom, klappar och stryker och visar upp sina leksaker och mjukisdjur. Mellan 13 och 14.30 sovs det igen, oftast ute i vagnen. Jag har då gott om tid att ägna mig åt Allis och Isak, ofta tar vi oss också en siesta - ljuvligt!

Tredje målet blir alltså 14.30-16.30 och sedan sover han 45 minuter, då vi passar på att äta middag. Det sista målet är det längsta, tre timmar, och för det mesta behöver han ta sig en 20-minuterslur för att vara sitt soliga jag! Dagen avslutas med bad i diskhon och en nattslurk. Klockan 20.00 läggs han för natten och då sover han till 5, äter och somnar om till åtta igen.

Vi får ofta frågan hur vi gör. Grunden är MAT. Mat, mera mat och mycket mat! Från start trugar vi under vakentiden för att få till ett längre sovpass. Snart utkristalliseras ett mönster för sov- och vakentid som man kan utgå ifrån och vid ungefär två månaders ålder har man ett schema som barnet skapat i stort sett själv. Jag älskar den frihet som schemat ger! Att kunna överblicka sin dag ger möjlighet till kreativitet, inte tvärtom!

Allt eftersom bebisen växer justeras schemat. Vi utgår från 12 timmars natt och lägger till sovstunder på dagen så att det blir lagom med sömn. När det börjar strula med sömnen är det förmodligen dags att dra ner på antalet sömntimmar eller antalet lurar.

Under en vanlig dag skriker Stig max två minuter och det är i samband med att vi inte lyckas få maten varm nog fort, eller om han blir övertrött på kvällen. Han äter dryga litern och skrattar många, många gånger! Så om du inte har gjort det tidigare, läs Barnaboken!

lördag 2 oktober 2010

Rosa bandet



Internet är en förunderlig plats. Genom sajberspäjs har jag träffat några personer som har blivit mina vänner. En del av dem har jag träffat i verkligheten som Fjällmor http://web.mac.com/fjallmor/Webbplats/Hemma.html Vi har kontakt nästan dagligen och hon inspirerar mig på många sätt.

En annan bekant är Karin, som drabbats av bröstcancer. Hennes historia, mod och kraft är obeskrivlig. Dessutom är hon en hejare på att sy, vilket gör mig grön av avund. Ta en stund och läs hennes inlägg och bidra till insamlingen - det tänker jag göra!