En vresig kväll i stugan där himlen var mörk, stormen ven, regnet piskade och åskan mullrade.Det är en del som skaver och gör mig nedstämd just nu.
Japan. Så fruktansvärt. Naturens krafter tillsammans med människans tekniska "framsteg" får förödande konsekvenser. Om inte kärnkraftverket funnits hade det fasansfulla efterarbetet och den stora sorgen återstått, men själva katastrofen hade varit över. Istället har den bara börjat. Jag är rädd för explosioner och härdsmältor och blottade reaktorer och kärnkraftsavfall och radioaktiv strålning. Det måste till krafttag för att hitta ersättningar till kärnkraften. Bygg en vindkraftspark på min baksida om det behövs.
Fruktansvärda flygblad. I söndags hämtade jag ett flygblad i brevlådan från "Svenska motståndsrörelsen". Det är bland det mest fruktansvärda jag läst. Som hämtat ur Mein Kampf. Eller vad sägs om det här:
Tiden håller på att rinna ut. Om vi inte agerar nu kommer Sverige så som vi en gång kände och älskade det, att gå förlorat för alltid i och med att det i praktiken förvandlas till ett främmande land. /.../ Det är dags att slå sönder det borgerliga lugnet och på allvar inleda kampen för nordisk frihet och raslig överlevnad.
Gah! Jag bli så arg och ledsen och beklämd. Hur kan dessa förlegade och omänskliga tankegångar existera idag? Jag drar till med en klyscha som för mig är dagens sanning: Alla människor är lika mycket värda och har rätt till ett gott liv.
Fina J. Jag saknar ord och länkar istället till Mia som startat en insamling till hjälp för familjen. Så här skriver Mia: "Vi kan aldrig göra familjen hel igen, men vi kommer att kunna ge dem lite mer tid och ro tillsammans att läka. Det känns fint."
Krama varandra!
