Den senaste tiden har jag ju haft anledning att fundera över tiden, eller snarare upplevelsen av tid. Veckorna innan Stig föddes kändes otroligt sega och de sista dagarna var oändliga medan veckorna efteråt rusade fram. Nu är det plötsligt 13 (TRETTON) år sedan Alva föddes!
Jag gick över tiden med henne med, 12 dagar, och det långdragna värkarbetet slutade med kejsarsnitt. När jag sluter ögonen kan jag fortfarande se exakt hur hon såg ut när sköterskan höll upp henne första gången. Eftersom jag snittades var hon så slät och fin i ansiktet och jag tyckte så synd om de andra mammorna som fått så fula bebisar ;)
Nu är hon tonåring och snart är vi lika långa! I morse väcktes hon av min, Peters, Allis och Isaks skönsång, teckningar, lite fräscha kläder och några småpaket med böcker, skivor och hårgrejor. Stig sov genom sångdelen men vaknade sedan och sjöng en egen serenad ;) I kväll har mamma, Kicki och Elsa varit och firat henne. Älskade unge, jag önskar dig all lycka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar