Titta på mina killar! Hur kräkstolt får en fru/mamma bli?! Isak har hantlangat hela eftermiddagen, först åt pappa i renoveringsbranschen och sedan åt mig när vi veckohandlade. Social delaktighet är en av de allra viktigaste hörnstenarna i Barnabokens filosofi. Känslan av att de andra klarar sig sämre utan mig, att jag är viktig och behövs är central. Från det att barnen varit riktigt små har vi låtit dem varit delaktiga i vardagen. Det kan vara små, små saker: "Kan du ge mig mina skor? Åh, TACK, så mycket! Vilken tur att jag har dig!" och lite större saker som att hjälpa till med tvätten eller disken. Det har lett till att de kan plocka i och ur diskmaskinen, köra egen vagn när vi handlar och plocka i och lägga upp på bandet, starta diskmaskinen o.s.v. Att ha en av dem med sig på affären underlättar faktiskt och jag kan ärligt säga: "Tack, Isak! Vilken tur att jag har dig!" När det kommer gnälliga dagar och perioder avhjälps det ofta med mera social delaktighet. Också doktor Humor förstås. Minst ett gapskratt om dagen är rekommendationen!
Allis har varit hos mormor och hälsat på hela eftermiddagen. Mormor såg lite trött men mycket glad ut när jag kom och hämtade. Allis såg inte det minsta trött ut utan bara glad! Hon hade fått några "vackra svanar" i porslin och en liten duk som hon var mycket stolt över.
