I dagarna är det 2 år sedan pappa lämnade oss och vi tog ett så vackert farväl i Älvsby kyrka. Den 6:e april skulle han också ha fyllt 75 år. När jag vaknade på hans födelsedag i stugan, blev jag så överväldigad av saknad. Jag grät en lång stund innan övriga familjen vaknade. Men så förunderligt det är med gråt, för på andra sidan finns alltid glädjen och de vackra minnena. Jag skrattade för mig själv åt alla roliga och tokiga saker han fått i present under åren. (Vad sägs om en förpackning soppgrönsaker till exempel?) Jag kände mig också uppfylld av känslan att han njuter av att stugan sjuder av liv och barnskratt.
Senare på dagen följde jag och Alva mamma till graven och tände ljus och sjöng för pappa. Njut av Sofia Karlssons version av pappas favoritvisa:
http://open.spotify.com/track/03aFmDBvjAyLPvBSlBIYTc
1 kommentar:
Kram
stor
Skicka en kommentar