I tid och otid

heter Bodil Jönssons lilla uppföljare till 10 tankar om tid. Jag läser om den nu, och förundras över hur perspektiven förskjuts. Förra gången jobbade jag heltid och nickade medhåll till den här meningen:

"Rutinarbete kan vara rena medicinen. Ingen orkar vara fantasifull, empatisk, påhittig, kreativ hela tiden."


Någon som är sugen på lite rutinarbete? Byts gärna mot något kreativt! ;-)