"En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utestängd från det förtrollade landet, där man kan hämta den sällsammaste av all glädje."
~Astrid Lindgren~
Min systerdotter Karin bor för tillfället i Dublin och det är så kul att få följa vardagslivet där, via hennes fina blogg. Idag skriver hon om barnböcker och jag snor idén rakt av!
Själv har jag massor av fina bokminnen. Jag minns hur det kändes att komma till stugan på vårvintern och hitta de älskade böckerna där. Jag kan känna hur det luktade när jag öppnade lådan där de låg och hur sidorna i boken om ankan Kitty kändes.
Men mitt allra starkaste bokminne var när jag läste Ronja Rövardotter. Vilken otroligt känslomässig upplevelse det var! Det var första gången jag grät till en bok och jag absolut älskade det. Jag har nog läst den 10 gånger och den håller än. Så fort Allis och Isak blir tillräckligt stora ska jag läsa den för dem.
Vilket är ditt bästa barndomsbokminne?
7 kommentarer:
Rött är bäst! Mormor läste den gång på gång på gång! Underbar bok. :)
Åååh, Ankan Kitty!! :D Jag minns att Thomas älskade boken "Olssons pastejer", hahaha... när pappa skulle läsa bok på kvällen och Thomas fick bestämma blev det ALLTID den.. Och så minns jag när vi läste Troll-Tula och Nisse, flera flera gånger - sjukt rolig bok!!
Tänker efter så är det Barbapappa böckerna som jag minns bäst ooo va jag gillade dom mycket :)Just nu är det Alfons Åbergs böcker som jag får läst om o om igen för Adrian o Anton...jag gilla dom oxå :)/Susanne N
nämmen!
Jag skrivr också om läsning dag... så skoj!
nu ska vi se.. bästa barnboksminnet...?
hmm.. det är nog lyckan i att kunna läsa själv...
nämmen!
Jag skrivr också om läsning dag... så skoj!
nu ska vi se.. bästa barnboksminnet...?
hmm.. det är nog lyckan i att kunna läsa själv...
Svaret kommer snabbt och spontant – Pablo, pingvinen som alltid frös.
Tyvärr tror jag att han smittade... ;)
Stina: aldrig hört talas om! Den måste vi försöka få tag i ju.
Karin: jag skrattade högt åt din kommentar :D Det vore urkul att höra Lage läsa Olssons pastejer för Thomas!
Susanne: ja, just det! Barbapappa! De var ju jättebra. Vi hade en sådan där fin filttavla med dem och jag kunde alla namnen, minns jag.
Fjällan: jomenvisst, är det så! Jag tror att det är en del i Ronja-upplevelsen, faktiskt.
Angelica: haha! Ja, det var ju värre :) Den boken har vi inte heller läst. Roligt med boktips!
Skicka en kommentar